I morgon ska jag gå upp tidigt och låta en helt främmande människa bestämma sig om vad jag har för arbetsförmåga. Jag har egentligen ingen aning om vad det här kommer innebära, jag kan ju inte gärna bli sjukskriven, eftersom jag inte har något jobb att bli sjukskriven ifrån. Samtidigt är jag lite väl mentalt frisk för att de ska kunna tvångsinlägga mig, så jag antar att de kommer skövla vidare mig till jobbcenter eller något annat roligt..

Egentligen är jag inte ett dugg orolig, jag är mest bara trött på allt jävla pappersarbete och allt annat jävla byråkrati-jox.. Men skam den som ger sig! För övrigt så har mitt frikort gått ut.. Kul att köpa mediciner för 1800 spänn.. Samtidigt är det i och för sig tur att jag lever i Sverige, eftersom ordinariepriset ligger på 3500 kr..

Hoppas för allt i världen att det löser sig något i morgon iallafall.

OVER AND OUT!